Överlycklig

Så länge jag kan minnas så har jag haft problem med mina vrister. Om jag promenerar eller dansar (och ni som känner mig vet hur mycket jag har dansat i mina dar) så får jag "kramp" i vristerna. Det gör skitont och jag kan knappt stå på fötterna. Kan komma i båda vristerna samtidigt men oftast i höger. Det tar jättelång tid innan det går över och innan det gör det så haltar jag fram. Stackars Åse har många gånger fått invänta mig när vi skulle ut och promenera.

MEN! I måndags dansade jag i en och en halv timme. Tänkte inte på saken då, tyckte bara att jag hade ovanligt roligt på dansgolvet. Igår var jag och Jenny ute och gick tre km och sedan dansade jag ytterligare en lektion på kvällen. Inte heller då tänkte jag på saken. Men idag när jag och Jenny var ute och gick tändes ett ljus. Det gjorde inte ont! Och vi höll ändå ett rätt okey tempo, jag blev lite andfådd (har ju noll kondis - jobbar på det).

Åh, jag hoppas det onda är borta för gott! För så skönt det var att röra på sig utan att få "kramp"!